Fredag 14 Januari
Redan halvvägs in i första månaden på år 2011, jag bröjar tro på att tiden verkligen går fortare med åren. Redan nu kan jag ibland känna mig rädd för att bli ifrånsprungen då jag stannar upp för att reflektera lite tillbaka i tiden.
Tänkte jag skulle dela med mig lite av de senaste dagarnas händelser, men när jag nu sitter här och tänker tillbaka så är det mest en dimma. I princip har jag, sedan nyår, spenderat mina dagar i ett ganska liknande mönster: plugga-laga mat-diska-plugga-sova-plugga-laga mat-diska-plugga-sova-plugga... ja ni förstår hur det sett ut, men baby har varit nöjd. Hon sa till och med att hon skulle kunna tänka sig ha mig som hemmaman, men jag skulle nog inte klara det i längden.
Idag har det blivit återhämtning. Blev en lång sovmorgon innan jag tog mig ner på stan och bytte en tröja som gått sönder, det hade helt enkelt blivit ett extra lufthål i ena armen. Hittade en annan tröja på REA så fick dessutom lite pengar tillbaka, som jag spenderade på lite annat. Kan inte berätta vad nu.
Till kvällen är det planerat tacos och kanske ett glas vin till det. Sen bänkar vi väl oss i soffan och kollar let´s dance. Så ser åtminstone plenen ut.
Jag ska se om jag blir färdig till att lägga in ytterliggare någon kategori i helgen. Jag har en förhoppning om det hela iaf. Senast måndag lovar jag er här och nu att de ska finnas!
Inställt
Idag går det att läsa att Ulf Lundell ställer in hela sin vår-turne på grund av sjukdom. Skulle egentligen varit premiär i mitten på Februari och själv sitter jag på biljetter till Malmö i mitten av Mars. Något säger mig att det inte är någon enkel förkylning han sitter inne med, men vad det är lär väl media vaska fram förr eller senare. Själv får jag se till så jag får tillbaka lite pengar som man får lägga på något annat. Kanske biljetter till Eldkvarn till hösten?
Skrev, som jag tidigare sagt, tenta igår. Ordar inte så mycket om den utan vi får se när resultatet kommer så ska jag ge ett utlåtande. Annars pluggas det konstruktion för fulla muggar. Stål och trä känns det som jag har ganska bra under kontroll, ska lägga någon sista timme på betongen nu så blir det extentor och ytterliggare repetition imorgon. Nu kör vi så det ryker!
Sofiero slott 2009
Nu gäller det
Har förresten glömt berätta att jag klarade installtionstentan som jag skrev innan julen samt tillhörande inlämningsuppgift. Men nu koncenterar vi oss på att ta hem några högskolepoäng till denna veckan!
Dagens promenad
Planka på lyckliga gatan
Har redan hunnit med någon timmes tentaplugg denna lördag, men nu känns det som det börjar ta stopp. Vet inte riktigt hur många tentor jag pluggat till de senaste 2,5-åren, men jag har iaf lärt mig känna igen när jag inte klarar ta in mer. Det innebär ju inte att jag kan allt, men efter att ha suttit med dessa böcker i några dagar nu så behövs det ett break, och vad är då bättre än ett blogginlägg?
Igårkväll så provade jag och baby att göra plankstek för första gången, fick plankor i julklapp. Jag provade kött och baby fisk då det är lite osäkert om hon kan äta nötkött, och vi ville ju inte riskera att förstöra en trevlig kväll. Och en trevlig kväll blev det med god mat och dricka och jag insåg ännu en gång vilken fröjd det är att ha en så klok människa på andra sidan bordet som man kan diskutera allt med. Som lite bonus till baby efter hennes första "riktiga" arbetsdag på nya jobbet så gjorde jag sedan en kladdkaka med glass och varma hallon.
Idag har det blivit klickbara bilder, hoppas det blev bra. Ska även se om jag på något vis kan ändra ort på min ruta med kustväder här bredvid.
Till Annelie: Plast är inte nog så bra som barr om man nu har möjligheten att ha en riktig gran. Vet inte riktigt hur det gick till när det hamnade en plastgran i mina föräldrars hus. Men du kan ju alltid påstå att du blivit allergisk eller nåt?
Ny kategori
Annars har julen rensats ut ur denna lägenhet denna dag. Tomtar, änglar, ljusstakar och allt annat som hör julen till har förpassats till en plats där de ska få vila ut innan de ska få ljusa upp vår tillvaro kommande vinter. Känns lite fel att säga att man fått värstämning nu när vår ordinarie inredning kommit på plats, men det märks åtminstone att det går ditåt.
Roligt att det kommenteras och roligt att lite nya människor hittat hit. Jag brukar oftast inte kommentera, eller svara, så mycket i kommentarsfälten. Tycker det känns lite fel att ha 5 kommentarer där hälften är ens egna. Nej skulle det bli mycket frågor eller något sådant så vi lösa det genom en frågestund eller liknande. Men som sagt, alltid roligt med kommentarer, ibland blir det lite som att föra en monolog här. Men det är kanske det som är meningen?
Upptagen
Vet inte riktigt vad som hände idag men vaknade till ett sms pling från telefonen tjugo i sju. Min morgonpigge syster tyckte kanske det var dax för mig att gå upp, i vilket fall tyckte jag det även om väckningen stod på ringning först klockan sju. Så det blev en långfrukost innan dagens pluggande började.
Egentligen hade jag och baby en överenskommelse om att vi skulle lägga oss tidigt idag. Sen såg jag plötsligt att Bygglov har premiär idag, och det måste jag se. Är väl det inredningsprogram som faller mig bäst i smaken, och därefter är det Roomservice. De andra är inte alls jag så de nämner jag inte ens. En annan premiär är Mauro o Pluras kök. Det gick ju på tv8 innan men nu ska det visst gå i repris på tv3. Tror det var den 19:e januari om jag inte har helt fel. Så boka inte in mig en tisdag- eller onsdagkväll ett tag framöver, jag är upptagen då.
Framtiden
Det har varit en bra dag idag. Somnade visserligen på tok för sent inatt och kom inte upp i den tid jag tänkt imorse, men det var ingen fara på taket. Kom igång med en inlämningsuppgift runt 10-tiden och satt och skrev på den fram till halv ett då jag insåg att vår tvättid börjat för en halvtimme sen. Så det blev att packa ihop tvätten, ner i tvättstugan med det hela och starta maskinerna. Upp igen, värmde mat som intogs innan jag tog mig ner i tvättstugan igen. Tömde maskinerna, fyllde på med nytt, hängde upp den våta tvätten och upp till lägenheten igen. Insåg att det var på tok för fint väder där utanför fönstret så på med jacka och skor för en promenad. Känns nästan fel att kalla det promenad när man kasade runt på dessa isbelagda gångstigar. Det är en speciell syn när man ser alla människor i fjällen med pjäxor som vandrar omkring som om de antingen skitit på sig eller vore stelopererade, men när man ser dem på gatorna så blir det ännu värre, framförallt om man är en av dem själv, så jag kasade ganska snabbt hem igen. Tog mig efter en stund åter ner i tvättstugan för att tömma de sista maskinerna, starta torktumlare och vrida upp fläkten i torkrummet. Sen plugg. Körde fast lite i konstruktionen, betong är ingen helt enkel historia. Åtminstone inte den dubbelarmerade betongen.
Men det var egentligen inte min dag jag skulle skriva om, det var ju bloggen och dens framtid och allt det där. Jag har sedan lång tid tillbaka insett att jag aldrig kommer bli någon toppbloggare, och det har aldrig varit mitt mål heller, men det skulle vara roligt att få någon extra läsare under året.
Det är en konst att skriva personligt men inte för privat, och framförallt att inte lämna ut andra i berättelserna är inte helt lätt, därför har jag ibland helt enkelt avstått. Får se om jag på något vis kan bli lite bättre på att balansera på denna slaka lina, tror det skulle kunna lyfta bloggen lite. Ska även jag försöka bli betydligt bättre på att ge er lite bilder, detta är jag verkligen dålig på och jag inser att bilder verkligen kan lyfta en blogg.
Jag har också funderat på att införa lite olika kategorier så man lättare kan hitta i bloggen, men detta är fortfarande under arbete i tankeverkstaden.Finns det något särskilt ni vill läsa mer om? Något annat som saknas? Skriv en kommentar eller skicka ett mail. Jag lyssnar på allt.
1001+1010=2011
Vi har ett nytt år här och det kommer förmodligen ta lite tid innan man per automatik skriver 2011. Men det ska nog inte ställa till några större problem. Jag har inte avgett några nyårslöften, har nog bara gjort det en enda gång men den gången höll jag det iaf. Hade jag kunnat avge ett nyårslöfte om att jag skulle bli morgonpigg under detta året så hade jag gjort det, men jag vågar inte trotsa naturens lagar.
Året inleddes väl annars som det gjort så många gånger förr, mestadels i en soffa framför en tv. Tror jag såg på den engelska versionen av antikrundan, något program om krigsfartyg, somnade till skidor, vaknade till en slocknad tv som jag slog på igen, och framåt kvällen såg vi stjärnorna på slottet och därefter HippHipp. Här någonstans kände jag mig redo för en riktig middag så spaghetti och köttfärsås slank ner i en ganska tom mage. Sen avslutades kvällen med att vi såg Mamma Mia- the movie. Och jag får väl faktiskt erkänna att den var bra.
Jag vet inte riktigt vad jag förväntat mig men i min plugg-planering så hade jag skrivit in ett antal tal som skulle räknats under gårdagen. Så blev det icke så jag har fått lägga en liten stund extra idag med skolböckerna istället. Har även hunnit med en promenad i det sköna vädret och lite påfyllning till kylen och annat nödvändigt. Men nu känner jag att det snart ska bli skönt med lite sömn igen.
Känns som jag inte riktigt har startat detta 2011 i något vidare tempo men imorgon är det vardag igen så då lägger vi en växel till. Eller en räcker nog inte, tre-fyra blir nog mer lagom. Sak försöka återkomma imorgon med lite mer tankar kring min blogg också. Hörs då!
Sista för året
Jag funderade tidigare på att ge er liten årskrönika, men det räcker inte tiden till, så istället får ni min lista på årets lästa böcker i kronologisk ordning.
Den förlorade symbolen av Dan Brown
Sjörök av Birger Sjöberg
När jag hör din röst av Stephenie Meyer
Ljudet av ditt hjärta av Stephenie Meyer
Ett snyggt lik av Peter James
Frukost på en främmande planet av Ulf Lundell
Alfahannen av Katarina Wennstam
Skumtimmen av Johan Theorin
Snabba Cash av Jens Lapidus
En öppen vinter av Ulf Lundell
Vi, de drunknade av Carsten Jensen
Blodläge av Johan Theorin
Jakten på en mördare av Tobias Barkman
Paganinikontraktet av Lars Kepler
Aldrig fucka upp av Jens Lapidus
Vet inte vad denna lista säger om mig men det sägs att man kan förstå en person ganska bra av att bara titta i bokhyllan...
Kvällen kommer anars att spenderas med lite vänner här i hålan. Så Gott Nytt år på er alla och var försiktiga med smällarna.
Krönet ska passeras
Tror inte mitt bloggande kommer bli så flitigt nu fram till mitten av januari. Stora delar av min hjärnkapacitet är inriktad mot att plugga in byggnadsfysik och konstruktionsteknik som jag ska tentera i mitten av januari, så fram till dess blir det inte så mycket tid över för att tänka blogg. Sen kommer det visst en tentamen i början på februari också, men den kan inte vara särskilt stor då vi startar kursen den 19 januari tycker jag. Men det lär märkas.
I vilket fall, jag rensade ut skrivbordet idag och flyttade in. Fick nog av att sitta i soffan och vid köksbordet och plugga så mina gamla högar med papper sorterades och kastades och babys hamnade i en egen hög. Vet inte varför, men pappershögar är ett känsligt ämne för henne så för att göra det så lindrigt som möjligt blev det en sväng ner till förrådet också för att hämta upp en pärm till henne där hon kan sätta in det som ska sparas. Kanske kan vara en lämplig sysselsättning när det är nytt år?
Så nu sitter jag här med böcker både till höger och vänster om mig och rakt fram hänger en dagsplanering för de kommande två veckorna. Sista skälvande dagarna på denna terminen och när den är slut så är halva utbildningen avklarad. Blir kanske fel att kalla det resterande för nerförsbacke, men krönet är iaf passerat.
24XII10
24 dagar och 24 lucköppningar var det tänkt, och det var rysligt nära att det höll. Jag kunde redan innan jag börjat inse att det skulle bli svårt, men jag känner samtidigt att allt detta har väckt någon sorts skrivlust åter i mitt blod. Det var mest några dagar innan tentan här i slutet som minga fingrar fick skrivkramp och min hjärna brist på idéer.
Det blev till slut två gästbloggare som fick öppna vars en lucka och de förtjänar stort tack för sina bidrag.
Jag tror jag kommer ta en liten paus på några dagar nu och fira en riktigt ordentlig julafton. Ska faktiskt fira julafton två gånger detta året, både idag och imorgon. Fast det bli bara idag som vi kollar Kalle Anka...
23XII10
Julen förknippar vi "vanliga" människor med värme, kärlek och gemenskap. Något vi nästan tar förgivet då vi alltid haft det så. Julen innebär inte bara ledighet och umgänge med nära och kära utan även klappar i överflöd.
Sällan tänker vi på den grupp människor som upplever raka motsatsen. De som ser julen som den värsta högtiden på året, då det är allra värst att vara ensam, tiden som väcker mer ångest än någon annan.
Träffade nyligen en man som redan på tidigt 80-tal avsade sig allt vad jul innebär. Varför fokusera på något som man vet väcker jobbiga tankar? Så resonerar han... Oavsett julfirande eller inte mår han dåligt dessa dagar, fick hjälp att finna julefrid genom att få handlat nötter, fikon, dadlar och apelsiner. Hans ögon strålade som ett litet barns när han la upp allt på ett fat och fick juldoft i sin lägenhet.
Själv hade man långt ifrån varit nöjd med det, bara för att vi är vana vid att fira med familj, mat och paketer. Allt för att det är trevligt och mysigt men framför allt för att vi inte känner till något annat.
Att till vardags kämpa för sitt liv, för att inte ta återfall i droger eller för att finna mening med att lämna sängen på morgonen är nog så jobbigt utan att det är jul, nu är det säkert så mycket värre.
Skänk även en tanke åt den del av svenska folket som valt att leva på gatan, medvetet eller ej. Att inte ha någonstans att gå in när det är mörkt och kallt. Att inte kunna krypa upp i soffan framför granen med sina kära och vänta på att få öppna paket, upplevelser som inte går att tänka sig om man inte själv varit med om det.
Tänk så tacksamma vi ska vara som har allt de där som många bara kan drömma om, vi klagar över julstress. Stress över att inte hinna handla alla paket, köpa och laga all mat och pynta alla skrymslen och vrår. Istället borde vi stanna upp och tänka på hur bra vi har det.
En annorlunda och tragikomisk jul firades för något år sedan på en psykiatrisk avdelning i Skåne. Julmaten var uppäten och julkaffet serverades vid den nyklädda granen samtidigt som en frikyrkokör stod för underhållningen. Dagrummet var fullt av patienter i olika stämningslägen, någon lyssnade nästan slaviskt på musiken, en annan kommenterade allt som sjöngs. Plötsligt reser sig en man upp, något uppstämd och inte alls engagerad i körens sång. Han går i rask takt mot granen och tar tag i den samme, lyfter upp den och utbrister glatt men bestämt "Det är kuken som bestämmer!!" Julkörens medlemmar tappar färgen i ansiktet, stirrar ner i golvet men fortsätter att sjunga sina jullåtar. Personal tvingades ingripa och leda patienten till sitt rum, denne fortsatte då att överrösta sången med att upprepade gånger fisa högljudt längs korridoren. Fortfarande sjöng kören. Sedan dess har julunderhållningen på avdelningen överlåtits till personalen, händelsen har troligen spridit sig mellan frikyrkorna. Istället för att fokusera på de få som faktiskt uppskattade sången och de som fortfarande tillåter sig att skratta åt det inträffade.
Det är omöjligt att på ett ögonblick vända på allmänhetens syn på avvikande människor eller på dessa människors syn på julen. Men ímorgon när ni sitter där och kollar på Kalle Anka med familjen så stanna upp och tänk efter vilken förmån det är att få göra detta år efter år, och klaga inte fråmåt tjuren Ferdinand på att ni sett det hela tusen gånger. Det finns garanterat de som vill byta plats med dig.
22XII10
Lucka 22 öppnas ganska sent, nu när klockan slår ny dag om mindre än en halvtimme, men det får ni ha överseende med då jag varit nere i Lund och vänt under kvällen. Vägen ner dit är fantastiskt fin på sommaren med rapsfälten som blommar, men även såhär mitt i vintern är det ett vackert landskap med åkrar och fält som breder ut sig. Där är bara på tok för många vindkraftverk som sträcker sig mot skyn och förstör lite av det vackra. Usch för dessa!
Men nu lämnar vi vindkraftverken och öppnar lucka 22 som ska handla om kärlek:
Jag tror många förknippar kärlek med sommaren, men jag är också övertygad om att det är nu de flesta vill ha någon vid sin sida som man kan värma sig hos. Under sommaren är det lite mer äventyr över det hela. Min första kärlek träffade jag när jag var sådär 7-8 år och vi delade ett hjärta och hade vars en halva i våra halsband. Jag trodde iaf att det var kärlek då, men vad vet man om det när man är så gammal? I vilket fall så har hon både man och barn nu så det var nog meningen att det inte skulle bli vi...
Dessutom så har ju jag hittat min kärlek nu. Hon som verkligen fått mig inse vad verklig kärlek är. Hon som fått mig inse vad värme är. Hon som fått mig inse vad det innebär att älska en person så mycket att man kan göra vad som helst för denne. Men som samtidigt aldrig skulle ställa ett krav på att göra något man inte egentligen vill.
Vi träffades sensommaren 06 men redan i februari eller mars månad blev jag tipsad av en tjejkompis om denna tjejen. Jag fick hennes lunarstorm (vilket var populärt då) men besökte den aldrig. Blind date var inte min grej sa jag mig.
Tidig sommar fick jag så höra att det var för sent, jag hade sabbat min chans. Och lite senare på sommaren så kom ett nytt övertalningsförsök om att vi skulle passa perfekt ihop och allt det där. Samma sak från min sida: blind date är inget för mig.
Men så kom det en dag i slutet på augusti då min ovan nämnda vän skulle ha födelsedagsfest tillsammans med en annan av mina vänner. Det var hyrd lokal med band och mat och självklart bordsplacering. Ja ni kan nog gissa, min bordsdam blev den tjej som idag är min sambo och som vår vän så länge försökt para ihop mig med. Det var annat än vad jag förväntat mig att den festen skulle leda till.
I ett halvår försökte jag göra motstånd men kärlekens väg kan man inte styra. Någon kanske skulle säga att det var någon viss mening med det hela. Och det var det kanske. Men till er som sitter där ute och firar en jul utan pojk/flickvän: Stressa inte. Kanske händer det när ni som minst anar det. Så var det iaf för mig.
21XII10
Julen är väl egentligen barnens tid, och därför känns det extra bra att i år få ha med just ett barn i julfirandet. Visserligen är lille E lite för liten för att egentligen förstå vad som händer och vem mannen i den röda dräkten egentligen är, men en tomte har vi inte haft på åratal så även för mig känns det lite som att bli barn igen.
Det jag minns starkast från mina barndoms jular, förutom julafton, var en liten spelande vit kyrka med rött tak som stod i min mormors köksfönster. Den givna platsen för oss barn var kökssoffan framför det varma elementet och fönstret där denna kyrka stod. Vi skruvade upp den och så spelade den stilla natt för oss, om jag inte minns helt fel på melodin. Jag undrar var den är nu, den där kyrkan som verkligen var jul för mig.
Självklart var julen också paket och jag och min tvillingsyster klämde mycket och länge på våra paket. Jag var alltid dålig på att gissa vad det var i dem och det är jag än idag. Kanske var min syster lika dålig för jag minns en gång då hon lyckades öppna ett paket för att se vad det var, innan hon slugt packade in det igen. Öppnat några paket har dock aldrig jag gjort.
Nu ligger det på vårt ansvar att ge E många fina minnen från sina kommande jular som barn och jag är övertygad om att vi är många som kommer göra vårt bästa för att göra det. Och jag är också övertygad om att han kommer ge oss många fina minnen och ge oss tillbaka lite av det som verkligen är julen: Barnens tid.
19XII10
Idag har det också bakats här. Det har gjorts julgodis i massor. Jag kan väl inte ta åt mig äran för dessa goda sötsaker då jag suttit med huvudet i skolböckerna för det sista pluggandet innan tentan imorgon. Istället fick jag ta hand om disken, så jag har rätt till min hälft ändå.
Jag känner att jag haft några dagar nu då lucköppningarna inte riktigt blivit som det var tänkt från början. Men jag har också insett att det är jäkligt svårt att nischa sig såhär, särskilt på sådant som egentligen inte är någon riktig hemmaplan. Det är också svårt att bara skriva det varmt och positivt när världen inte ser ut riktigt så, och tiden har också varit emot mig dessa sista dagar. Har helt enkelt tvingats prioritera annat. Men skrivlusten finns där iaf och det ska jag försöka behålla. Så nu är det några dagar kvar innan julafton och i de sista lucköppningen ska jag verkligen försöka ge er lite julstämning.
17 o 18XII10
Jag lovade er två lucköppningar igår men kvällen gick alldeles för fort och spenderades med alldeles för bra sällskap för att jag sedan skulle orka öppna ännu en lucka så sent på kvällen. Så nu har jag istället bestämt att vi öpnnar både lucka 17 och 18 i dagens enda inlägg.
Min tankeverksamhet har egentligen gått ner på halvfart för längesen men jag ska på något sätt hitta lite glädje här igen:
• Handbolldsamerna är i EM-final. Oavsett hur den slutar så är detta gäng vinnare. De har preseterat mer än vad någon trott när EM drog igång. Matchen mot Norge var en riktig kanonmatch och kan vi göra detsamma imorgon så är chanserna goda att det slutar med guld. Själv är jag imponerad över hur dessa tjejer far fram och vilken enorm glädje det verkar finnas där. Som någon sa: Den som har roligast vinner.
• Det ser faktiskt ut som vi får snö till jul. Nästan lite för mycket av det för att det ska vara smidigt att ta sig fram i trafiken.
• Jag har fått avnjuta god mat och dricka på bordet denna kväll. Bara att ha mat på bordet borde man känna uppskattning för.
• Näst sista julklappen är fixad och den sista är betsälld. Det ordnade sig till sist i år igen!
• Jag har en varm säng som jag kan krypa ner i och det skall jag göra nu.
16XII10
Men det får helt enkelt bli två lucköpnningar idag, vi börjar med nummer 16.
Jag har alltid gillat julen och haft många fina julaftnar med familjen. Men när vi var små så hade vi alltid en förfärlig jultomte, iaf hans klädsel. En hemsk mask för ansiktet och ofta en overall som var mer orange än röd och något år stod det ABV på ryggen och ett nästa NCC. (Pappas jobb) Just trycket på bakisdan kan jag inte komma ihåg men jag kan mycket väl påminna mig hur uppspelt man blevv när man såg tomten komma gåendes ute på gatan och rädslan för att öppna dörren för densamme. Men när man väl fått sina paket så insåg man att han var ganska snäll trots sitt utseende. I år är jag dock övertygad om att det blir en riktigt fin tomte som kommer på besök...
15XII10
13XII10
Den 13:e idag och det skulle kännas ganska givet att skriva något om Lucia idag. Eller ännu hellre att någon annan skrivit något, själv har jag bara fått vara tomte i de där tågen som man gick i skolan, men tyvärr har det inte inkommit några fler bidrag från utomstående än så länge.
Får väl hoppas att ni stället kunnat njuta av ett fint luciatåg på något sätt. Kanske har ni besökt något evenemang med lucia, sett dem på tv, eller kanske fått besök på arbetsplatsen? Trots allt är det ganska mysigt det hela.
Istället kan jag konstatera att det idag bakats tryffel i detta hus. Själv bidrog jag inte särskilt mycket till det hela då jag tentapluggade på en stol bredvid, men jag kan berätta att det blev madeira i dem. Och de smakar utsökt.
Och vi har faktiskt kommit halvvägs genom denna månaden till julafton redan. Dessa små jul-inlägg i bloggen har väl inte riktigt blivit så som vad det var tänkt från början, och min kreativitet börjar sina. Så för mig känns det positivt. Lite tråkigt bara sen när det är över. Det var det där med att leva i nuet...
12XII10
Kanske kommer månen se lite suddigare ut för vissa tjejer som står i kön och fryser i sina strumbyxor i väntan på att få komma in till ett dansställe för att fira lussevaka. Den kan för all del vara suddig för killarna också, men mer troligt att de inte bär strumpbyxor.
Jag skulle kunna skriva något om tonårsfyllor, alkohols biverkningar och ansvar. Och ansvar kan jag skriva om, men mer om föräldrarnas. Att många ungdomar dricker alkohol innan de egentligen får eller borde är väl allmänt känt. Detta kan man diskutera om fram och tillbaka, men jag tänker här nöja mig med att inse att så är fallet. Istället vill jag lyfta fram föräldrarnas ansvar och relation till sina barn. Att man som förälder bryr sig om sitt barn, kan lita på sitt barn och kan ha en öppen konversation.
Mitt sett att se på det innebär inte att man som förälder måste totalförbjuda sitt barn att dricka alkohol. Man ska givetvis inte uppmuntra det, men vara medveten om det. Även om man som förälder inte ger sitt barn alkohol, så får många fram det ändå. Då tycker jag det är extra viktigt att man visar att man finns där oavsett. Om något är på väg att gå åt skogen, så måste man veta att man kan ringa hem och få hjälp därifrån.
Att som förälder visa intresse för sitt barn är tyvärr inte alltid givet. Ta reda på vilka det ska festas hos, vilka ska dit? Ska ditt barn sova över hos en kompis så prata med kompisens föräldrar. Eller om du har möjlighet så ta dig upp den där gräsliga tiden mitt i natten och hämta hem ditt barn. Då har du koll så att allt är OK.
Det är kanske inte alltid så roligt som tonåring att höra sina föräldrar tjata om att ta det försiktigt och gör inte ditt och inte datt. Och det måste vara en mycket bra förälder om man lyckas med det konsstycket utan att starta ett enda mindre gräl en endaste gång. Men ingenting är heller tryggare än att veta att man har föräldrar som verkligen ställer upp när det behövs som mest. Ansvarstagande och kloka föräldrar tror jag ganska ofta ger ansvarstagande och kloka barn. Men det är klart, ingen regel utan undantag.
