Vakande tidigt imorse. Mycket tidigt, 04.00. Eller mer exakt stod de röda siffrorna på ugnen på 03.59. Dags att göra välling. Sen omöjligt att somna om. Klockan blev 04.22, 04.50 och även 05-något när frun steg upp. Vaken under hela den tiden. Hade jagjobbat hade jag kört till jobb redan när jag kollade på klockan vid halv fem.

 

Märkigt vilka minnen som tränger sig på vi den tiden. Minnen om de vilda åren, som inte var så vilda, men som var mellan 17 och 20 ungefär. Personer man träffade på då, saker man gjorde eller inte gjorde. Sen minnen ännu längre tillbaka. Från barndomen, hur jag och min tvillingsyster gungar och ska flytta gungan över ängen. Sen drar vi tillbaka den igen och gör samma sak. Sjunger. Sjunger också på väg till skolan. Nog har hon betytt mycket för mig.

 

Sen somnade jag iaf igen, när det bara var jag och dotter kvar i sängen. För mågon timme åtminstone. Klockan åtta var så dags att gå upp och byta bajsblöja. Klagar inte, börjar nästan bli ljust vid den tiden nu.

 

Snön faller, mycket fint. Både idag och igår, temperaturen runt nollan.Lyser upp nu när julbelysningen tagits ner.

 

Igår städades garaget. Det har mer eller mindre varit kaos där, omöjligt att få in en bil. Fortfarande svårt, men med lite ansträngning så går det att få till det. Ska bara få till lite mer ordning och reda. Ett garage är mycket, mycket bra, men där ska inte vara massa skräp. Har en tendens att bli för mycket så här.

Var nere i Lund ikväll på utbildning med jobbet. Körde hem vid åtta, hemma innan nio. Sista biten hem, i skogen, bedårande vackert. Varenda björk, bok, gran vit av snö. Varenda gren inklädd i detta vita puder. Mycket fint som sagt, trots allt.

 

 

Återigen en bild tagen av tvillingsyrran.

 

Första hela pappaveckan i denna period kan nu summeras, i förra veckan var ju tisdagen röd. Tycker det har gått bra. Var lite rädd innan jag gick hem att jag skulle gå och tänka mer på jobb, men så har faktiskt inte varit fallet. Kanske delvis för att jag hann avsluta mina projekt ganska bra och det har inte trillat in så många frågor på mailen.

 

Mitt enda löfte till mig själv inför föräldraledigheten var att verkligen försöka njuta av och ta vara på denna tid. Att ta vara på tiden och leva i nuet, något jag kanske inte alltid är så bra på när man kommit in i snurran jobba, äta, sova.Tror även att detta lilla försök att njuta av dagen, vilket jag fortfarande kan bli bättre på, också har ökat på min skrivlust här på bloggen. 

 

Jag följer Ulf Lundells blogg, ni hittar den här: Ulf Lundell blogg. Han har ju öppnat en mail för låtönskemål inför årets turné/er. Tydligen mer än 1000 mail om önskemål, och 1:a av dessa är, enligt gårdagens inlägg, Isabella. Jag kan förstå det, även om jag inte vet hur stor sannolikheten är att den spelas. På konsterten på KB i somras var det någon som skrek ut och önskade denna låt, då skrattade han mest och sa typ att det får finnas gränser oh var sak har sin tid. Fast på ett mycket mer Lundellskt sätt.

 

Hur som helst, låten är en hyllningssång till Isabella som han var tillsammans med på 90-talet någon gång om jag minns rätt (Då visste jag inte vem Lundell var, även om jag hörde hans skivor spelas hemma hos min bästa kompis). Låten kom ut 93, den har alltså några år på nacken. Ändå tror jag mig veta att varje ny person som upptäcker Lundell idag, och som upptäcker denna låt, känner väldigt starkt för den. Jag gör det. Som man kan jag känna igen delar av det han sjunger om, och som kvinna kanske man önskar att man var Isabella? Vad vet jag? Men att det är en stark text det vet jag, och den innehåller även en av mina favortirader: 

Igår var vi i Lund för att få bilen servad. En snabbesök på jobbet. En promenad genom stan och genom stadsparken. 9 plusgrader, fågelkvitter och vår i luften. För min del får den gärna komma redan nu. Snart februari, då kan man verkligen känna hoppet växa dag för dag.

 

10 minuter, Isabella, live, -93. Njut.

Det blåste bra när Egon drog förbi, för ett par dagar sedan. Regnet blåste vertikalt. Från väst mot öst. Fint, fint, blött blött regn. Jag höll mig inne. Sen har det det där regnandet hållt i sig. Har ändå tagit mig ut på middagspromenader med barnvagnen. Idag regn, snö och hagel när det var dags att gå ut. Fick bli till att sova middag inne, det finns gränser. Blev dock en promenad efter tuppluren. Blöta marker häromkring i skogen.

 

Det nya badrummet går mer och mer mot att bli klart. Förhoppningen var att allt skulle vara klart i januari. Får se om det blir så, senast mitten på februari åtminstone. Då är det ju nästan dags att ta tag i utomhusprojekten. En liten välförtjänt paus emellan bara. 

 

Annars ganska lugna dagar. Tar vara på kvalitetstiden (när fru jobbar och dotter sover). Tömmer diskmaskin, städar, bloggar, läser bok. Än så länge trivs jag ganska bra. Och vi går ju mot ljusare tider. Det märks.

 

Julen är utstsädad till 95%. Stakarna borta, det mesta pyntet borta. Tomten på trappen har åkt hem igen. Men granen står kvar och lyser, åker nog i helgen. Övrig ytterbelysning förknippad med jul är också kvar, men kontakten utdragen. Hopppas på torrare väder snart.

 

En märklig syn efter stormen. Ett träd som gått av men istället för att lägga sig har det ställt sig på vägen bredvid, lutandes mot ett annat träd. Kan bara föreställa mig braket.

 

10 år sedan Gudrun blåste förbi och lämnade en enorm förödelse efter sig. Minns själv inte så mycket från denna kväll, natt. Mitt tydligaste minne infinner sig först några månader senare när jag som värnpliktig i Halmstad måste ut i skogarna däromkring för att söka efter en försvunnen dam. Plötsligt blir skogen ett öppet (slag)fält med främst granar liggandes överallt. Min främsta tanke var att om vi, unga friska killar, knappt kan ta oss fram, kan då en äldre dam göra det? Mycket tveksamt, ändå skulle vi ta oss igenom de där hundra metrarna, eller hur många det nu var.

 

Inatt lovas blåst igen. Imorgon ännu mer. Ändå inte i samma omfattning. Mycket regn idag, t.o.m. snö. Högt vattenstånd i vattendragen härkomkring.

 

De senaste dagarnas tragiska händelser i Frankrike fick idag sin upplösning under några intensiva timmar. Mer information, och tydligare och säkrare information, lär framkomma under de närmsta dagarna. Känns onödigt att säga för mycket innan dess, men religion i extrema former har aldrig varit bra.

 

Första pappa-veckan gjord. Kort vecka. Uppvärmning. Tycker vi gjort det bra trots allt. Tänder på väg som gjort det lite smågnälligt, men inget att hänga upp sig på. Tuffing.

 

Läste en artikel om Gudrun, Stormen. Någon insatt skogsmänniska menade på att effekterna av stormen inte hade behövt bli så stora om man blandat upp granskogen med lövträd. Ändå, nyplanteringen är till 87% gran. Vad ska man säga?

 

Har funderat på det ibland när jag går med vagnen genom skogen, hur många som trots allt ska försörja sig på de där träden. Markägare, den som skövlar och transporterar till fabrik, de olika fabrikerna som tillverkar diverse, och i slutändan någon affär som säljer slutproduktenn. Säkert fler mellanhänder däremellan. Kan inte bli många kronor i förtjänst per träd för respektive led. 

 

Kvinnan i Lund som hade misstänkt Ebola ska tydligen inte vara smittad. Ändå behålls hon kvar några dagar i Linköping. Varför? Varför kunde hon släppas hem efter det allra första testet men inte nu? Känns I min värld som väldigt konstiga rutiner. Men får hoppas på att de vet vad de gör. Även om man ofta kan vara skeptiskt till delar av vår sjukvård.

 

I förrgår när jag vaknat och tittar ut genom kösfönsret sitter den en nötskrika på trädgrenen vid fågelbordet. Vackert. Igår när jag vaknar och tittar ut genom köksfönstret flyger två nötskrikor iväg från samma gren och far iväg över det lätt snöpudrade landskapet. Ännu vackrarer. Idag när jag tittar ut genom köksfönsret, grått, trist och disigt. Ordningen återställd för hur denna vinter varit.

 

Granen fick stå ute denna vinter, men vi pyntade den med röda kulor. Känns nästan som att ha den i vardagsrummet. Snart ska dne till tippen. Borde kanske redan tagits ned, men då man slipper barren inomhus är det lättare att "stå ut" med den ett tag till.

 

Min tredje pappadag på denna ledigheten. Inte hunnit skapa oss några egna rutiner ännu. Idag blev det iaf mataffären under förmiddagen. Precis lagom med folk. Fick dessutom liten kontroll på min scanning. Varför blir man alltid lika nervös när man ändå vet att man scannat alla varor?

 

Det blev inga nyårslöfte. Tänker inte avge något i efterhand, men jag kan försöka bli bättre på att lägga upp bilder i samband med mina inlägg. Är bara så dålig på att ta egna kort. Men jag ska försöka då jag själv tycker dte är trevligare att läsa en blogg som innehåller en bild eller två till varje inlägg. Dock inte för många bilder vilket många bloggare gör, de skriver inte, lägger upp bilder och noterar något kring dessa. Så ska inte jag bedriva min blogg.

 

Musjakten har varit framgångsrik. Är framgångrsrik. Två eller tre möss till i fällan sedan senast. Brukar bli en bunke, sen plötsligt slut. Som om ryktet spridit sig, Eller om familjen dött ut. Har dem gärna ute i stengärdet och de får gärna äte fågelfrö som trillar till marken. Men inte på vinden. Och inte i garage. Och inte någon annanstas inomhus heller.

 

Så här kommer bilden, som min syster tagit. Hör kanske inte ihop med inlägget alls, men så får dte vara.

Ikväll tittade jag/vi på tack för musiken. Mauro Scocco gästade. Trevlig snubbe. Bra musiker och låtskrivare. Skulle han väl åka på en turné ngn gång skulle jag försöka få biljett tror jag. Var för ung när det begav sig.

Jagar möss på vinden. Två stycken på två dagar. Inte hört ett knyst från dem men satte en fälla ändå. Pang. Tömma fälla ladda med ny ost. Pang. Nu är fällan laddad igen. Inspektion inotgonbitti. Områdets katter gör visst inte sitt jobb.

Antalet inlägg 2014 var begränsat. Har inte känt ngt intresse förrän slutet av året egentligen. Får se hur länge det lever kvar 2015. Skulle hittat ngt smidigare att skriva på än telefonen, men som inte är en dator, den är jobbig ha i sängen vid denna tiden. Får se om jag löser det. Hur som, trevlig fortsättning på året mina vänner!

Huset tyst och stilla såhär tidig eftermiddag. Hur ofta händer det? Dotter sovandes i vagnen ute, frun vilandes i sängen. Och jag passar på att slå lite på tangernterna på datorn. Den börjar kännas lite seg nu, eller är det bara nätet som är slött? Borde kanske köra en koll på hastigheten.

 

Lucia igår. 13 December. Då passade vi på att ha julbord med jobbet. Konm till och med ett luciatåg gåendes under julbordet. Alltså inte gåendes under bordet, men ni förstår nog. Ett tämligen kort tåg, men dock ett tåg. Kvällen innan gjorde stormen Alexander ett snabbt besök. Blev inte så blåsigt som befarat. Som mest ven det runt knutarna vid 21-tiden. Ogillar närdet blåser från syd, grannen träd står lite nära. Kände mig trots allt ganska lugn denna kväll.

 

En vecka kvar på jobbet nu, sen pappaledigt. Väldigt dubbla känslor. Men främst glädje och förväntan. 

 

Politiken i sverige är bara en enda röra nu. Omval/Nyval i mars. Tveksam om något kommer bli bättre av det. Och då är frågan, vad händer om vi bara hamnar på ruta noll igen? Någon politiskt kunnig som vet? Till att börja med får vi väl stå ut med ytterliggare någon månads pajkastning i sandlådan och hoppas att det emellan kasten delas ut några vettiga budskap som faktiskt också infrias. Är det konstigt att många människor har svårt att förstå sig på politiken?

 

10 dagar till julafton. Ingen snö i sikte. Frost på taken imorse. 8 plusgrader utlovas i veckan. Jag klagar egentligen inte på avsaknaden av snö, men absolut hade det kunnat få komma lite under barnen jullov. Men just nu ser det mörkt ut. Får bli pulka på hjul.

När jag kollar min besöksstatistik så är den i det närmsta noll. Befriande på ett vis, lite tråkigt på ett annat. Men fullt förståeligt. Från allra första början var min tanke att göra denna blogg till en söndagsblogg. Inläggen skulle göras tidigt på söndagen, vara en sammanfattning, och något bra att läsa till den långa söndagfrukosten. Istället för en dagstidning. Men inläggen blev frekventare än så för att sedermera nästan upphöra. 

 

Men så finns det kvällar som denna, när jag kanske inte har så mycket att berätta, men ändå vill skriva något. Då är detta en bra ventil. Därav gör det låga läsarantalet det lite lättare att öppna ventilen lite mer, att släppa in er lite mer. Att låsa bloggen har aldrig varit aktuellt för mig, då begränsar jag heller mitt skrivande.

 

Vet att jag skrev någon gång att jag hade en tanke på att göra en pappablogg av detta. Har insett att det aldrig kommer bli av, även om det kanske skulle behövas. Kanske finns det redan någon bra sådan? Min långa pappaledighet närmar sig med stormsteg, och det är kvällar som denna som jag inser att det kommer bli väldigt mysigt. När det inte finns något som drar en ifrån sitt nattade barn, då är det en fröjd att få ligga kvar i sängen och bara titta på detta sovande ansikte. Kanske är det mörkret men det blir extra lätt att påminnas om både vilka möjligheter och faror det finns där ute.

 

Jag har ju en liten segelbåt i min header och även om det inte blev något båtliv 2014 så tycker jag man kan dra en tydlig paralell mellan båtliv och föräldraskap. Där barnet är båten och föräldern en fyr. En fyr som ska försöka leda genom genom livet, dels varna för faror men även kunna användas som riktmärke för att hitta rätt på färden. Sen är inte väge dit spikrak som en väg, utan snarare öppen som ett hav. Men trots allt är inget viktigare för en fyr än att när mörkret faller ha ett fungerande ljus som tryggt kan leda båten hem igen till hamn. Och ju starkare fyren lyser, desto längre bort i mörkret kan man vara och ändå hitta hem. Och det är det man vill vara som förälder, en hög, pålitlig och starkt lysande fyr som man kan lita på i både storm och bris.

Klockan ställdes om i helgen och kanske kan man säga att hösten gjorde sitt intåg på riktigt. Temperaturen är fortfarande mer än hyfsad, rent av behaglig just nu. Men det är deprimerande att det redan är nästan mörkt när man är hemma efter jobbet. Gatlyktorna står tända när man stiger av tåget, även om det egentligen inte är ett krav för att hitta bilen. Ännu så länge åtminstone.

 

Som bekant fick vi en ny regering för ett litet tag sedan. Kan väl ännu inte säga att jag märker någon skillnad, men vi har iaf fått se ett förslag till skillnad redan, nämligen budgetförslaget. Jag är varken expert på politik eller ekonomi, även om jag önskar jag kunde mer om båda, men min egen hushållskassa försöker jag hålla koll på. Och nu blev det ingen extra hundring i barnbidrag som utlovat från (S), istället fick ensamstående föräldrar mer i plånboken. Det är väl inte där min/vår ekonomi står och faller så det kan jag säkert unna dessa ensamma kvinnor och män. Däremot är det beklagligt att barnbidraget är på samma nivå som för, ja vad är det?, 10 år sedan? Låter exakt årtal vara osäkert, men länge är det. Vad händer mer? Tredje pappamånad införs (tydligen har inte varje hushåll kommit tillräckligt långt i jämställdhetsarbetet utan behöver en hjälp påtraven) och samtigt ska jämställdshetbonusen bort 2016. Även här tror jag det finns hushåll som påverkas hårdare än vad vi gör, kanske t.o.m. de som låter ngn av de reserverade papamånaderna brinna inne av ekonomiska skäl? Är alltså kluven till detta beslut. Mest tråkigt tycker jag dock hanteringen av vårt pensionssparande är. Som det är nu kan man göra avdrag för 12000 kr per år för privatsparande. Detta minskas till 1800 nästa år för att sedan försvinna. (Om jag inte minns fel ville förra regeringen göra detsamma, med undantaget att minska till 2400 kommande år) Tycker det är synd att det strulas så mycket med våra pensioner och olika sätt att pensionsspara och att det ännu inte verkar finans något vettigt ersättningsalternativ. Investeringssparkonto? Kapitalfond?

I sanningens namn kan väl sägas att det egentligen kanske inte är av ondo att det försvinner. Som det varit nu så har skatten på pension varit högre än för arbete. Dvs du har fått betala mer i skatt när du tar ut pengarna som pension, än om du tagit ut dem i lön och sytt in dem i madrassfodret. Det är väl bara de som kommit över gränsen för statlig skatt som gjort förstjänst. Hur som helst, ett bra och lättförståeligt alternativ till pensionssparande eftersökes. Får gräva mer detta inför årsskiftet.

 

Idag delar jag med mig av en bild som min syster tog när vi var i Nogersund i sensomras. I bakgrunden skymtas det fina Hanö. Undrar hur det är att bo där ute nu när det går mot kallare och blåsigare tider. Eller värmer brasan ännu mer där än här? 

 

Hur som helst, glöm heller inte bort att den mörkaste skugga är sprungen ur en liten strimma ljus. Ikväll tittar vi på tillsammans mot cancer.

 

 

 

Vill hinna läsa mer också. Nytt ute av både Kepler, Lundell och Nesbö som jag vill ta mig igenom, dessutom den siste kejsaren-boken av iggulden som ligger bredvid sängen. Får helt enkelt skaffa fler timmar på ett dygn eller vänja mig vid mindre sömn. (Kan man träna upp sånt?)

Imorgon blir det lite fortsättning på husbygget/renoveringen. Spika lister m.m i hall. Sen återstår bara vårt gästbadrum så är tillbygget klart. Förra året vid denna tid var en ganska hektisk period i bygget. Tack för hjälpen till er som hjälpte till då!

Nu laddar jag batterierna inför morgondagen. Och kom ihåg, även den mörkaste skugga är skapad av en liten strimma ljus. Ta hand om er till nästa gång!

Semestern går nu mot sitt slut och snart vankas vardag igen. Sörjer inte detta alls efter fyra veckors pappaledigt och tre veckors semester. 7 veckor borde alla få vara från jobbet, eller åtminstone sex. Då hinner man längta tillbaka igen. Hur som helst så har vi hunnit med att fira vår bröllopsdag på Österlen, närmre bestämt i trakterna av Simrishamn.

 

Vi lämnade hemmet lite innan lunch och gjorde ett första stopp i Brösarp. Ett besök på Österlen kött och vilt reselterade i inhadlad lammfilé och lite annat småplock. Vidare färd mot Kivik för lunch tänkte vi, men tänkt ställe var stängd så istället fick E lite mat i bilen och vi körde vidare längs kustremsan söderut. Stannade till på Gröna butiken i Orelund där vi inhadlade, sallad, tomar, potatis, bröd, jordgubbar, plommon m.m. Ett mysigt litet ställe intill golfbanan. Men hungriga var vi fortfarande så bilen körde ytterliggare lite söderut och in i Simrishamn där vi kunde få lite mat i magen ner vid vattnet. Fisk blev det (såklart), och efter en promenad genom Simrishamn så började de mörka molnen hopa sig så vi begav oss till vårt boende på Torsborgs gård där vi tillbringade två nätter.

 

När vi gifte oss fick vi 5 st vinflaskor, där en flaska var tänkt för respektive bröllopsdag i 5 år framöver. Så med oss på resan hade vi flaska 2. Denna öppnades på kvällen och  lammet tillagades och det blev en väldigt god middag som även erbjöd rådjursbesök utanför fönstret.

 

 

Tisdagen blev en ganska regnig dag, men höstkänslan var nästan välkommen. Tog oss iaf ner till Skillinge på förmiddagen för att inhandla lite rökt lax, räkor m.m. Vägen hem gick via Brantevik och det blev en lunch på gågatan i Simrishamn. Vi hann även med ett besök i en liten shopping-gård som heter vacker vardag. Mysig butik med lite av varje. Såg även Carin da Silva inne i butiken, har dock inte kunnat hitte ngt på hennes blogg om att hon såg mig :) Det blev i vilket fall några små fynd med sig hem. Eller ja, fynd o fynd...

 

På kvällen kokte vi potatis och åt varmrökt lax med romsås. Fisk från riktig fiskaffär är sjukt underskattat. Räkorna åt vi till efterrätt framför allsång på skansen. 

 

På onsdagen var det dags att checka ut och hemfärden gick via ett besök på stenshuvud strand med lite fika med oss. Detta är nog en av de stränder jag gillar mest här i Skåne. Tycker egentligen hela Österlen är fantastiskt fint, skulle kunna ha ett litet extra-ställe där. Hittade ett litet place på hemnet som var tilltalande men prislappen avskräcker. Får helt enkelt spara ett tag till. Sammantaget var det några härliga dagar med både sol och regn, men vad spelar vädret egentligen för roll när det är kärleken man firar.

Det kan tyckas vara dårskap att gå in i en liten rock-lokal som tar ca 900pers och som blir en bastu men nej, det är något speciellt med sådana lokaler där svetten dryper (och som förr säkert hade varit full av cigarettrök) Denna kväll hade bandet fått fläktar till skillnad från kvällen före, vilket måste gjort det avsevärt lättare. Blev nästan lite mello-fläkt på basisten hår emellanåt som fladdrade runt lite. Lundell gick i vilket fall in på scen, något efter utsatt tid, presenterade sitt band och drog igång vi är inte arbetslösa följt av är vi lyckliga nu. Min syster frågade strax innan konserten började hur länge den kunde tänkas vara, 1,5 timme? Jag sa att jag förväntade mig minst 2,5 och jag tror det blev ca 2 timmar och 45 minuters underhållning. Bl.a. fick vi höra Evengeline, Herrarna, Rött, den vassa eggen, omaha, snön faller och vi med den, förlorad värld, kär och galen, och låtar som (oh la la) jag vill dig, Hon gör mig galen, Folket bygget landet, Öppna landskap får verkligen ett extra lyft med allsång under tak. ( För övrigt skulle inte öppna landskap spelas för den trivdes inte under tak, men så dök den upp ändå för att ta tillbaka den från alla sverigedemokrater) Det märktes att det är valår och det var mycket politik i mellansnacket. Men framförallt tyckte jag det märktes att han var glad och skämtsam, såg ut att må bra. Kanske för att hans fru Sofia var på plats, enligt vad han själv sa. Blir också imponerad över hans fysiska status. Tror gubben sin snart fyller pensionär har bättre kondition än mig, även om jag sprang tre kilometer ikväll. 

När vi kom till KB så gjorde jag en snabb vända på herrarnas, och uppfattade då ett samtal mellan två andra män. Tydligen hade den ene av männen träffat en kvinna som var 70 år och hade upptäckt Lundells musik 1994, och som ikväll gick på sitt första liveframträdande. Dessutom ensam. Jag hoppas hon njöt lika mycket som jag gjorde för det blir full pott för mig. Bjuder också på några bilder som min syster tog.

Efter att Högtrycket legat här över Skåne några dagar nu så öser regnet ner idag. Som för att be oss stanna upp och tänka efter, kanske få en paus, läsa en bok, eller göra de där grejorna som ska göras inomhus men som man inte vill göra när solen skiner där ute. Så piper telefonen till av ett sms och jag kan läsa den glädjande nyheten att våra goda vänner blivit föräldrar. Nästan exakt på dagen åtta månader efter att vi blev det. Lyckan man kände då kommer upp till ytan igen, alla andra känslor, och tårarna trycker på lite under ögonen även om de aldrig faller ut. ett litet mirakel varje gång.

 

Jag har nu varit pappaledig i tre veckor och kommande vecka blir den sista innan vi har några veckors gemensam semester. Ska även ha en längre pappaledighet längre fram, men fyra veckor får det bli nu i denna perioden. För mig har det varit en självklarhet att ta ut pappaledighet, och jag tycker det borde vara det för alla pappor, även om jag kanske inte anser att man borde gå in och styra och avsätta särskilda pappadagar (tredje pappamånad). Jag förstår att det finns familjer som pga av ekonomiska skäl inte har råd att pappan går hemma. Och man måste såklart ha råd att betala sitt boende mat m.m, men att gå hemma med sin son/dotter kan annars inte värdesättas i minskad inkomst. Kan man klara en månad eller två med lite sämre inkomst men istället se till att pappan och barn får en närmre relation så är det för mig värt mycket. Att också få en ökad förståelse för vad det faktiskt innebär att gå hemma själv med ett barn (eller flera barn) är nog något man bara kan få genom att prova på det själv. 

 

Fotbolls VM gör sin sista dag idag, och nej det är inte därför mina pappaledighet varit under denna period, och jag kommer se finalen men vem ska man hålla på? Det spelar faktiskt ingen roll för mig, jag hoppas på en välspelad och underhållande match. Då är jag nöjd.

 

Har försökt lära mig vår fotokamera lite bättre för att eventuellt kunna förse denna blogg med lite bilder. Men om det inte är kameran det är fel på så är det nog mig, typ ganska värdelös. Eller ska vi skylla på att jag aldrig fotar i det magiska ljuset? Vi får öva lite till helt enkelt. Övar lite på gitarren också, går sakta framåt. Typ snigelfart, eller finns det ngt långsammare? 

 

Ska försöka återkomma senare i veckan. Händer lite grejor då som jag nog kan få till något inlägg av. Kanske blir det ännu en regnig dag som ger en tillfälle att stanna upp och sätta ord på tankarna. 

 

Längesen sist. Det fina vädret lockar varken till att sitta framför datorn eller tv:n. Ibland på kvällarna när sömnen dröjer så läser jag igenom några olika bloggar på mobilen. Beundrar hur flitigt vissa blogagr uppdateras och vilken tid det måste ta. Eller så bara kommer inläggen mycket lättare för andra än för mig. 

 

var i vilket fall ute och gick med barnvagnen idag i värmen. Kom ut på ett område i närheten där det tidigare stått granar som nu är fällda och bortforslade. I vilket fall, när jag komemr dit så luktar det bara hav. För hav för mig luktar som torrt, torrt barr. Som liten hoppade man i bilen hemma på garageuppfarten, i skuggan var det ibland fortfarande lite kallt, men vädeleksrapoorten hade lovat fint. Körde knappa timmen ut till kusten, nu lite varmare. Öppnar bildörren, hör vågornas svall, drar ett djupt andetag och känner doften av just torr barr från tallarna intill. Goda ljusa sommarminnen.

 

Här hemma håller vi på och sår gräsmatta runt större delen av tomten. Främst kring tillbygget men även övriga tomten har fått sig en finjsutering. Sådde förra helgen och redan nu börjar de första stråna skymtas. Alltså en vecka efter. Det är långt ifrån en gräsmatta men tycker ändå det gått förvånansvärt fort.

 

Två veckor kvar av jobbet innan det blir förlängd semester med 4 veckors föräldraledighet. Känns väligt bra men också konstigt. Detta kanske får bli en proviskorisk pappablogg under den tiden? Mamma-bloggar finns det ju gott om men inte lika många pappa-bloggar. Man vet ju aldrig...

Ny budget presenterad för detta land idag. Tänk om politiken på allvar kunde fånga mitt intresse. Ibland känns det som allt kvittar, det blir ändå inte som man tänkt sig. Men ändå, vet vilket parti som inte får min röst. Det är ju alltid ngt. Och det är kanske så man får välja, genom att använda uteslutningsmetoden. Och så spelar jag Lundells "folket bygger landet". Ständigt aktuell.

Jag tänker på den demonstration som var i Malmö i helgen där en person skadades mycket allvarligt av attackerande nazister. Tänker på det stöd, den värme och den kärlek som visats den misshandlade efter detta. Tänk om vi kunde bygga vårt land på det viset. Vad är felet när SD har runt 10% av rösterna och några av dagens riksdagspartier riskerar hamna under spärren? Vart är detta land på väg då? Och så tänker jag på Ulf Lundells "folket bygger landet". Vilket land vill folket bygga idag?

Jag tänker också på den person som vårdades på rättspsyk men som lyckades rymma och misshandla en man. Händelsen i sig är tragisk och borde inte få ske. Hur många fler blir nu rädda bara de hör order psykiskt sjuk? Hur många drar ett felaktigt likhetstecken mellan psykiskt sjuk och mördare alternativt våldsman? Hur många är insatta i hur många olika psykiska sjukdomar det finns och vad de innebär? Jag är kanske ngt bättre än genomsnitts-svensken. Men inte mkt mer. Tror okunskapen är stor, och det skapar säkert många felaktiga bilder ute i stugorna kring orden "psykiskt sjuk".

Jag tänker på att vi har vår-värme här i söder. Välkommen, jag har längtat. Men trots allt, vintern gick ganska bra. Den var tämligen snäll i år. För nog ska vi våga ropa hej! nu?

Hur som helst. Har nu tagit mig igenom tre fjärdedelar i rörgast. Längtar efter sommar, nu när vintern på allvar ser ut att anlända. Städade iaf ut julen i helgen. Granen försvann förra helgen och stakar och pynt denna. Lika mysigt som det är att pynta inför julen, lika skönt är det att sätta upp de "riktiga" lamporna igen. Vårens första tecken.

Läste för ett tag sedan om hur vissa livsmedel ( typ läsk och vitt bröd) ökade sannolikheten/risken för depression. Jag förstod det som att man följt ett antal personer (i USA?) under flera års tid och stämt av deras hälsotillstånd samt deras matvanor. Det jag undrar är bara hur man kunnat utesluta att det inte är depression som leder till ökad konsumering av dessa livsmedel? Dvs att man använder denna typ av mat som "tröst", och att depressionen orsakas av andra saker. Men jag fördjupade mig som sagt inte i forskningen, jag äter det jag vill ändå!

2013 blev väl inget vidare blogg-år. Nog för att det hände många stora saker, men prioriteringen var inte så hög. För 2014 har jar ännu inte bestämt hur det ska bli med bloggen. Får nog bli antingen eller. Antingen mer flitigt eller så lägger jag ner. Får fundera på det lite till helt enkelt när vardagen kommer igång. För nu har det varit en lång och skön ledighet.

 

Igår tittade vi på Mauro och Pluras tågluff. Kan säkert vara en mycket intressant program. Framförallt roligt att få se Mauro i rutan igen, Plura kan man ju se med jämna mellanrum känns det som. I bokvärlden håller jag just nu på att ta mig igenom Johan Theorins Rörgast. En bok som jag fick i julklapp.Under 2013 blev det bara fyra böcker lästa, har nog aldrig hänt innan. Jag var väl för trött på kvällarna helt enkelt :)

 

I övrigt tror jag att jag hade varit väldigt avundsjuk på Jessica Almenäs om jag varit tjej. Idag leder hon nyhetsmorgon i tv4 iförd någon t-shirt och "mjukisbyxor" och ser hur bra ut som helst. 

Det har varit ganska mycket under den senaste tiden vilket gjort att bloggen fått stå till sidan. Tanken var ju att jag skulle uppdatera ganska flitigt om byggandet, men i slutändan så blev just snickrandet viktigare än bloggandet när inte tid och energi räckte till båda sakerna. Hutr som helst, huset står till stora delar klart nu iaf och de delarna har vi fått ok att använda. Det är ju så nuförtiden att kommunen måste godkänna bygget innan det får tas i bruk. Så det som ännu ej är godkänt (eftersom det ej är färdigt) är den lilla toaletten och hallen. Åtminstone hallen hoppas jag att vi kan få klar innan jul.

 

Men just nu ligger tankarna och energin på andra saker. Mauro Scocco sjunger i sån låt "ljudet av tiden som går" fäöljande: