Äntligen får jag lite kommentarer till mina inlägg. Tack för det, blir betydligt roligare att skriva då och bloggen känns mer levande.

Lucka 22 öppnas ganska sent, nu när klockan slår ny dag om mindre än en halvtimme, men det får ni ha överseende med då jag varit nere i Lund och vänt under kvällen. Vägen ner dit är fantastiskt fin på sommaren med rapsfälten som blommar, men även såhär mitt i vintern är det ett vackert landskap med åkrar och fält som breder ut sig. Där är bara på tok för många vindkraftverk som sträcker sig mot skyn och förstör lite av det vackra. Usch för dessa!

Men nu lämnar vi vindkraftverken och öppnar lucka 22 som ska handla om kärlek:
Jag tror många förknippar kärlek med sommaren, men jag är också övertygad om att det är nu de flesta vill ha någon vid sin sida som man kan värma sig hos. Under sommaren är det lite mer äventyr över det hela. Min första kärlek träffade jag när jag var sådär 7-8 år och vi delade ett hjärta och hade vars en halva i våra halsband. Jag trodde iaf att det var kärlek då, men vad vet man om det när man är så gammal? I vilket fall så har hon både man och barn nu så det var nog meningen att det inte skulle bli vi...

Dessutom så har ju jag hittat min kärlek nu. Hon som verkligen fått mig inse vad verklig kärlek är. Hon som fått mig inse vad värme är. Hon som fått mig inse vad det innebär att älska en person så mycket att man kan göra vad som helst för denne. Men som samtidigt aldrig skulle ställa ett krav på att göra något man inte egentligen vill.

Vi träffades sensommaren 06 men redan i februari eller mars månad blev jag tipsad av en tjejkompis om denna tjejen. Jag fick hennes lunarstorm (vilket var populärt då) men besökte den aldrig. Blind date var inte min grej sa jag mig.

Tidig sommar fick jag så höra att det var för sent, jag hade sabbat min chans. Och lite senare på sommaren så kom ett nytt övertalningsförsök om att vi skulle passa perfekt ihop och allt det där. Samma sak från min sida: blind date är inget för mig.

Men så kom det en dag i slutet på augusti då min ovan nämnda vän skulle ha födelsedagsfest tillsammans med en annan av mina vänner. Det var hyrd lokal med band och mat och självklart bordsplacering. Ja ni kan nog gissa, min bordsdam blev den tjej som idag är min sambo och som vår vän så länge försökt para ihop mig med. Det var annat än vad jag förväntat mig att den festen skulle leda till.

I ett halvår försökte jag göra motstånd men kärlekens väg kan man inte styra. Någon kanske skulle säga att det var någon viss mening med det hela. Och det var det kanske. Men till er som sitter där ute och firar en jul utan pojk/flickvän: Stressa inte. Kanske händer det när ni som minst anar det. Så var det iaf för mig.