Sista för året
Jag funderade tidigare på att ge er liten årskrönika, men det räcker inte tiden till, så istället får ni min lista på årets lästa böcker i kronologisk ordning.
Den förlorade symbolen av Dan Brown
Sjörök av Birger Sjöberg
När jag hör din röst av Stephenie Meyer
Ljudet av ditt hjärta av Stephenie Meyer
Ett snyggt lik av Peter James
Frukost på en främmande planet av Ulf Lundell
Alfahannen av Katarina Wennstam
Skumtimmen av Johan Theorin
Snabba Cash av Jens Lapidus
En öppen vinter av Ulf Lundell
Vi, de drunknade av Carsten Jensen
Blodläge av Johan Theorin
Jakten på en mördare av Tobias Barkman
Paganinikontraktet av Lars Kepler
Aldrig fucka upp av Jens Lapidus
Vet inte vad denna lista säger om mig men det sägs att man kan förstå en person ganska bra av att bara titta i bokhyllan...
Kvällen kommer anars att spenderas med lite vänner här i hålan. Så Gott Nytt år på er alla och var försiktiga med smällarna.
Krönet ska passeras
Tror inte mitt bloggande kommer bli så flitigt nu fram till mitten av januari. Stora delar av min hjärnkapacitet är inriktad mot att plugga in byggnadsfysik och konstruktionsteknik som jag ska tentera i mitten av januari, så fram till dess blir det inte så mycket tid över för att tänka blogg. Sen kommer det visst en tentamen i början på februari också, men den kan inte vara särskilt stor då vi startar kursen den 19 januari tycker jag. Men det lär märkas.
I vilket fall, jag rensade ut skrivbordet idag och flyttade in. Fick nog av att sitta i soffan och vid köksbordet och plugga så mina gamla högar med papper sorterades och kastades och babys hamnade i en egen hög. Vet inte varför, men pappershögar är ett känsligt ämne för henne så för att göra det så lindrigt som möjligt blev det en sväng ner till förrådet också för att hämta upp en pärm till henne där hon kan sätta in det som ska sparas. Kanske kan vara en lämplig sysselsättning när det är nytt år?
Så nu sitter jag här med böcker både till höger och vänster om mig och rakt fram hänger en dagsplanering för de kommande två veckorna. Sista skälvande dagarna på denna terminen och när den är slut så är halva utbildningen avklarad. Blir kanske fel att kalla det resterande för nerförsbacke, men krönet är iaf passerat.
24XII10
24 dagar och 24 lucköppningar var det tänkt, och det var rysligt nära att det höll. Jag kunde redan innan jag börjat inse att det skulle bli svårt, men jag känner samtidigt att allt detta har väckt någon sorts skrivlust åter i mitt blod. Det var mest några dagar innan tentan här i slutet som minga fingrar fick skrivkramp och min hjärna brist på idéer.
Det blev till slut två gästbloggare som fick öppna vars en lucka och de förtjänar stort tack för sina bidrag.
Jag tror jag kommer ta en liten paus på några dagar nu och fira en riktigt ordentlig julafton. Ska faktiskt fira julafton två gånger detta året, både idag och imorgon. Fast det bli bara idag som vi kollar Kalle Anka...
23XII10
Julen förknippar vi "vanliga" människor med värme, kärlek och gemenskap. Något vi nästan tar förgivet då vi alltid haft det så. Julen innebär inte bara ledighet och umgänge med nära och kära utan även klappar i överflöd.
Sällan tänker vi på den grupp människor som upplever raka motsatsen. De som ser julen som den värsta högtiden på året, då det är allra värst att vara ensam, tiden som väcker mer ångest än någon annan.
Träffade nyligen en man som redan på tidigt 80-tal avsade sig allt vad jul innebär. Varför fokusera på något som man vet väcker jobbiga tankar? Så resonerar han... Oavsett julfirande eller inte mår han dåligt dessa dagar, fick hjälp att finna julefrid genom att få handlat nötter, fikon, dadlar och apelsiner. Hans ögon strålade som ett litet barns när han la upp allt på ett fat och fick juldoft i sin lägenhet.
Själv hade man långt ifrån varit nöjd med det, bara för att vi är vana vid att fira med familj, mat och paketer. Allt för att det är trevligt och mysigt men framför allt för att vi inte känner till något annat.
Att till vardags kämpa för sitt liv, för att inte ta återfall i droger eller för att finna mening med att lämna sängen på morgonen är nog så jobbigt utan att det är jul, nu är det säkert så mycket värre.
Skänk även en tanke åt den del av svenska folket som valt att leva på gatan, medvetet eller ej. Att inte ha någonstans att gå in när det är mörkt och kallt. Att inte kunna krypa upp i soffan framför granen med sina kära och vänta på att få öppna paket, upplevelser som inte går att tänka sig om man inte själv varit med om det.
Tänk så tacksamma vi ska vara som har allt de där som många bara kan drömma om, vi klagar över julstress. Stress över att inte hinna handla alla paket, köpa och laga all mat och pynta alla skrymslen och vrår. Istället borde vi stanna upp och tänka på hur bra vi har det.
En annorlunda och tragikomisk jul firades för något år sedan på en psykiatrisk avdelning i Skåne. Julmaten var uppäten och julkaffet serverades vid den nyklädda granen samtidigt som en frikyrkokör stod för underhållningen. Dagrummet var fullt av patienter i olika stämningslägen, någon lyssnade nästan slaviskt på musiken, en annan kommenterade allt som sjöngs. Plötsligt reser sig en man upp, något uppstämd och inte alls engagerad i körens sång. Han går i rask takt mot granen och tar tag i den samme, lyfter upp den och utbrister glatt men bestämt "Det är kuken som bestämmer!!" Julkörens medlemmar tappar färgen i ansiktet, stirrar ner i golvet men fortsätter att sjunga sina jullåtar. Personal tvingades ingripa och leda patienten till sitt rum, denne fortsatte då att överrösta sången med att upprepade gånger fisa högljudt längs korridoren. Fortfarande sjöng kören. Sedan dess har julunderhållningen på avdelningen överlåtits till personalen, händelsen har troligen spridit sig mellan frikyrkorna. Istället för att fokusera på de få som faktiskt uppskattade sången och de som fortfarande tillåter sig att skratta åt det inträffade.
Det är omöjligt att på ett ögonblick vända på allmänhetens syn på avvikande människor eller på dessa människors syn på julen. Men ímorgon när ni sitter där och kollar på Kalle Anka med familjen så stanna upp och tänk efter vilken förmån det är att få göra detta år efter år, och klaga inte fråmåt tjuren Ferdinand på att ni sett det hela tusen gånger. Det finns garanterat de som vill byta plats med dig.
22XII10
Lucka 22 öppnas ganska sent, nu när klockan slår ny dag om mindre än en halvtimme, men det får ni ha överseende med då jag varit nere i Lund och vänt under kvällen. Vägen ner dit är fantastiskt fin på sommaren med rapsfälten som blommar, men även såhär mitt i vintern är det ett vackert landskap med åkrar och fält som breder ut sig. Där är bara på tok för många vindkraftverk som sträcker sig mot skyn och förstör lite av det vackra. Usch för dessa!
Men nu lämnar vi vindkraftverken och öppnar lucka 22 som ska handla om kärlek:
Jag tror många förknippar kärlek med sommaren, men jag är också övertygad om att det är nu de flesta vill ha någon vid sin sida som man kan värma sig hos. Under sommaren är det lite mer äventyr över det hela. Min första kärlek träffade jag när jag var sådär 7-8 år och vi delade ett hjärta och hade vars en halva i våra halsband. Jag trodde iaf att det var kärlek då, men vad vet man om det när man är så gammal? I vilket fall så har hon både man och barn nu så det var nog meningen att det inte skulle bli vi...
Dessutom så har ju jag hittat min kärlek nu. Hon som verkligen fått mig inse vad verklig kärlek är. Hon som fått mig inse vad värme är. Hon som fått mig inse vad det innebär att älska en person så mycket att man kan göra vad som helst för denne. Men som samtidigt aldrig skulle ställa ett krav på att göra något man inte egentligen vill.
Vi träffades sensommaren 06 men redan i februari eller mars månad blev jag tipsad av en tjejkompis om denna tjejen. Jag fick hennes lunarstorm (vilket var populärt då) men besökte den aldrig. Blind date var inte min grej sa jag mig.
Tidig sommar fick jag så höra att det var för sent, jag hade sabbat min chans. Och lite senare på sommaren så kom ett nytt övertalningsförsök om att vi skulle passa perfekt ihop och allt det där. Samma sak från min sida: blind date är inget för mig.
Men så kom det en dag i slutet på augusti då min ovan nämnda vän skulle ha födelsedagsfest tillsammans med en annan av mina vänner. Det var hyrd lokal med band och mat och självklart bordsplacering. Ja ni kan nog gissa, min bordsdam blev den tjej som idag är min sambo och som vår vän så länge försökt para ihop mig med. Det var annat än vad jag förväntat mig att den festen skulle leda till.
I ett halvår försökte jag göra motstånd men kärlekens väg kan man inte styra. Någon kanske skulle säga att det var någon viss mening med det hela. Och det var det kanske. Men till er som sitter där ute och firar en jul utan pojk/flickvän: Stressa inte. Kanske händer det när ni som minst anar det. Så var det iaf för mig.
21XII10
Julen är väl egentligen barnens tid, och därför känns det extra bra att i år få ha med just ett barn i julfirandet. Visserligen är lille E lite för liten för att egentligen förstå vad som händer och vem mannen i den röda dräkten egentligen är, men en tomte har vi inte haft på åratal så även för mig känns det lite som att bli barn igen.
Det jag minns starkast från mina barndoms jular, förutom julafton, var en liten spelande vit kyrka med rött tak som stod i min mormors köksfönster. Den givna platsen för oss barn var kökssoffan framför det varma elementet och fönstret där denna kyrka stod. Vi skruvade upp den och så spelade den stilla natt för oss, om jag inte minns helt fel på melodin. Jag undrar var den är nu, den där kyrkan som verkligen var jul för mig.
Självklart var julen också paket och jag och min tvillingsyster klämde mycket och länge på våra paket. Jag var alltid dålig på att gissa vad det var i dem och det är jag än idag. Kanske var min syster lika dålig för jag minns en gång då hon lyckades öppna ett paket för att se vad det var, innan hon slugt packade in det igen. Öppnat några paket har dock aldrig jag gjort.
Nu ligger det på vårt ansvar att ge E många fina minnen från sina kommande jular som barn och jag är övertygad om att vi är många som kommer göra vårt bästa för att göra det. Och jag är också övertygad om att han kommer ge oss många fina minnen och ge oss tillbaka lite av det som verkligen är julen: Barnens tid.
20XII10
Jag vet inte om ni läsare har haft fullt upp med att inhandla de sista julklapparna under helgen eller om det varit annat som hållit er borta från min blogg, men min besöksstatistik sjönk iaf något. Nu har ju inte bloggen så många läsare så därför gör 2-3 stycken en ganska markant skillnad i kurvan.
Innan vi öppnar dagens lucka på riktigt så kan jag berätta att sista tentan innan julen nu är avklaras och den kändes helt okej. Glöm heller inte bort att det fortfarande går att sända just din historia till min mail om du vill få den publicerad här. Varit lite skralt med bidrag även om det blivit ett. Skulle varit roligt att kunna presentera ännu ett innan julafton.
Men då tar vi och öpnnar lucka 20 då.
Det är de sista dagarna nu innan självaste julafton och jag lovade er att försöka bidra till att öka julstämningen något. Därför ger jag er ännu en juldikt. Denna kom till förra året vid ganska exakt denna tiden till mitt lilla projekt jag hade då. Då kändes den lite hastig på något sätt men när jag läser den nu så tycker jag mig finna någon sorts mystik i det hela. Vet inte om det är änglaspåren eller tomten som framkallar känslan bara...
Frosten den biter
där ute inatt
Ett landskap ligget öppet
fruset, vitt och platt
På grenar ligger snö
som vackra små kristaller
Från valvet kan man skåda
flingor som sakta faller
Du ser något stå
där långt ute på sjön
Men när du kommer dit
finns bara änglaspår i snön
På väg tillbaka hem igen
till värmen i huset
Du ser något som rör sig
i gatlykteljuset
Han har rest över åkrar
i månens sken
Han har vandrat i skuggor
längs mörka allén
Det är den omtalade mannen
han som bär röd luva
Han ger dig av sin säck
som är likt en guldgruva
Sen försvinner han igen
lika plötsligt som han kom
och ur mörkret kan det höras:
”bråttom, bråttom bråttom”
19XII10
Idag har det också bakats här. Det har gjorts julgodis i massor. Jag kan väl inte ta åt mig äran för dessa goda sötsaker då jag suttit med huvudet i skolböckerna för det sista pluggandet innan tentan imorgon. Istället fick jag ta hand om disken, så jag har rätt till min hälft ändå.
Jag känner att jag haft några dagar nu då lucköppningarna inte riktigt blivit som det var tänkt från början. Men jag har också insett att det är jäkligt svårt att nischa sig såhär, särskilt på sådant som egentligen inte är någon riktig hemmaplan. Det är också svårt att bara skriva det varmt och positivt när världen inte ser ut riktigt så, och tiden har också varit emot mig dessa sista dagar. Har helt enkelt tvingats prioritera annat. Men skrivlusten finns där iaf och det ska jag försöka behålla. Så nu är det några dagar kvar innan julafton och i de sista lucköppningen ska jag verkligen försöka ge er lite julstämning.
17 o 18XII10
Jag lovade er två lucköppningar igår men kvällen gick alldeles för fort och spenderades med alldeles för bra sällskap för att jag sedan skulle orka öppna ännu en lucka så sent på kvällen. Så nu har jag istället bestämt att vi öpnnar både lucka 17 och 18 i dagens enda inlägg.
Min tankeverksamhet har egentligen gått ner på halvfart för längesen men jag ska på något sätt hitta lite glädje här igen:
• Handbolldsamerna är i EM-final. Oavsett hur den slutar så är detta gäng vinnare. De har preseterat mer än vad någon trott när EM drog igång. Matchen mot Norge var en riktig kanonmatch och kan vi göra detsamma imorgon så är chanserna goda att det slutar med guld. Själv är jag imponerad över hur dessa tjejer far fram och vilken enorm glädje det verkar finnas där. Som någon sa: Den som har roligast vinner.
• Det ser faktiskt ut som vi får snö till jul. Nästan lite för mycket av det för att det ska vara smidigt att ta sig fram i trafiken.
• Jag har fått avnjuta god mat och dricka på bordet denna kväll. Bara att ha mat på bordet borde man känna uppskattning för.
• Näst sista julklappen är fixad och den sista är betsälld. Det ordnade sig till sist i år igen!
• Jag har en varm säng som jag kan krypa ner i och det skall jag göra nu.
16XII10
Men det får helt enkelt bli två lucköpnningar idag, vi börjar med nummer 16.
Jag har alltid gillat julen och haft många fina julaftnar med familjen. Men när vi var små så hade vi alltid en förfärlig jultomte, iaf hans klädsel. En hemsk mask för ansiktet och ofta en overall som var mer orange än röd och något år stod det ABV på ryggen och ett nästa NCC. (Pappas jobb) Just trycket på bakisdan kan jag inte komma ihåg men jag kan mycket väl påminna mig hur uppspelt man blevv när man såg tomten komma gåendes ute på gatan och rädslan för att öppna dörren för densamme. Men när man väl fått sina paket så insåg man att han var ganska snäll trots sitt utseende. I år är jag dock övertygad om att det blir en riktigt fin tomte som kommer på besök...
15XII10
14XII10
Snön som faller en julaftonsnatt
Jag sitter i soffan bredvid min skatt
Kalle Anka på teve prick klockan tre
Ekorrar, Askungen och denna lilla fe
Mat serveras en snaps i glaset häll
Stämningen stiger denna julaftonskväll
Granen som tindrar av alla små ljus
Förhoppning hos barnen i alla varma hus
Tomten han vandrar där ute i snön
Sliter med glädje, utan någon lön
Han delar ut klappar till stora som små
Men på mobilen finns han aldrig att nå
Han frågar lilla barnet om du varit snäll
Hon tittar på mamma: ” ja det har jag väl?”
Tomten på listan läser och kollar på klappen
”Oj, ditt namn fanns med på denna lappen”
Han önskar dig God Jul och försvinner snabbt igen
Till änglar och glitter försvinner min röda vän
13XII10
Den 13:e idag och det skulle kännas ganska givet att skriva något om Lucia idag. Eller ännu hellre att någon annan skrivit något, själv har jag bara fått vara tomte i de där tågen som man gick i skolan, men tyvärr har det inte inkommit några fler bidrag från utomstående än så länge.
Får väl hoppas att ni stället kunnat njuta av ett fint luciatåg på något sätt. Kanske har ni besökt något evenemang med lucia, sett dem på tv, eller kanske fått besök på arbetsplatsen? Trots allt är det ganska mysigt det hela.
Istället kan jag konstatera att det idag bakats tryffel i detta hus. Själv bidrog jag inte särskilt mycket till det hela då jag tentapluggade på en stol bredvid, men jag kan berätta att det blev madeira i dem. Och de smakar utsökt.
Och vi har faktiskt kommit halvvägs genom denna månaden till julafton redan. Dessa små jul-inlägg i bloggen har väl inte riktigt blivit så som vad det var tänkt från början, och min kreativitet börjar sina. Så för mig känns det positivt. Lite tråkigt bara sen när det är över. Det var det där med att leva i nuet...
12XII10
Kanske kommer månen se lite suddigare ut för vissa tjejer som står i kön och fryser i sina strumbyxor i väntan på att få komma in till ett dansställe för att fira lussevaka. Den kan för all del vara suddig för killarna också, men mer troligt att de inte bär strumpbyxor.
Jag skulle kunna skriva något om tonårsfyllor, alkohols biverkningar och ansvar. Och ansvar kan jag skriva om, men mer om föräldrarnas. Att många ungdomar dricker alkohol innan de egentligen får eller borde är väl allmänt känt. Detta kan man diskutera om fram och tillbaka, men jag tänker här nöja mig med att inse att så är fallet. Istället vill jag lyfta fram föräldrarnas ansvar och relation till sina barn. Att man som förälder bryr sig om sitt barn, kan lita på sitt barn och kan ha en öppen konversation.
Mitt sett att se på det innebär inte att man som förälder måste totalförbjuda sitt barn att dricka alkohol. Man ska givetvis inte uppmuntra det, men vara medveten om det. Även om man som förälder inte ger sitt barn alkohol, så får många fram det ändå. Då tycker jag det är extra viktigt att man visar att man finns där oavsett. Om något är på väg att gå åt skogen, så måste man veta att man kan ringa hem och få hjälp därifrån.
Att som förälder visa intresse för sitt barn är tyvärr inte alltid givet. Ta reda på vilka det ska festas hos, vilka ska dit? Ska ditt barn sova över hos en kompis så prata med kompisens föräldrar. Eller om du har möjlighet så ta dig upp den där gräsliga tiden mitt i natten och hämta hem ditt barn. Då har du koll så att allt är OK.
Det är kanske inte alltid så roligt som tonåring att höra sina föräldrar tjata om att ta det försiktigt och gör inte ditt och inte datt. Och det måste vara en mycket bra förälder om man lyckas med det konsstycket utan att starta ett enda mindre gräl en endaste gång. Men ingenting är heller tryggare än att veta att man har föräldrar som verkligen ställer upp när det behövs som mest. Ansvarstagande och kloka föräldrar tror jag ganska ofta ger ansvarstagande och kloka barn. Men det är klart, ingen regel utan undantag.
11XII10
Jag ber om ursäkt, hade fullt upp igår så hann aldrig öppna lucka nummer elva, så det får helt enkelt bli två lucköppningar idag istället. Men vi tar de i tur och ordning, först lucka elva.
Anledningen till att jag aldrig hann skriva igår var att större delen av tiden gick åt till att ordna med de sista julklapparna. Eller mest en egentligen. Hur som helst, kanske är det kanske några stycken som sitter där ute och börjar känna stressen och svetten i pannan. Julafton snart, och kanske inte alla paketen i hamn? Här kommer lite tips:
• Bok - Detta fungerar nästan till vem som. Om det är någon som du vet läser mycket så kolla in bokhyllan, kanske hittar du något mönster om det är biografier, deckare, romaner som gäller. Kanske finns det någon författare som det finns extra många böcker av? Personligen kan jag rekommendera Conn Igguldens triologi Kejsaren om Julius Caesars liv. Han håller även på med en serie om Djingis khan och Kublai i fem delar där tre böcker kommit ut än så länge och den fjärde ska komma i Mars. Till de minsta kan man ge en pekbok. Om personen som ska få presenten inte är någon bokmal så finns det alltid kokböcker, skämtböcker m.m. En bokhandel är som gjord för att hitta julklappar!
• CD-skiva - Har favoritartisten släppt någon ny platta? Eller kanske var tv-programet Så mycket bättre en succe, då finns skivan att köpa nu. Eller kanske Idolvinnaren Jays skiva?
• Kläder - Detta är inte alltid helt lätt men om du lyckas är det ofta uppskattat. Underkläder och strumpor är jag själv nästan alltid i behov av, det måste fler också vara.
• Något personligt - Kanske den roligaste paketen man kan ge. Här sätter bara fantasin gränser. Exempel kan vara fotoalmenackor, fotoböcker, eget knep och knåp som stickade vantar?
• Sällskapsspel - Något som är en tradion inom vissa familjer. Exempel kan vara TP, Monopol, Alfapet m.m.
Kanske har det inspirerat någon. Tänk efter lite så löser ni det nog.
Lucka 12 öppnar vi ikväll
10XII10
Det blir varken nobelmiddag eller Idolfinal i dagens lucka. Istället bjuder jag er på ett bildspel över vår vackra vinter. Det har varit lite dålig med bilder än så länge.
09XII10
Likaså ska en pepparkaka smaka just pepparkaka och inte jordgubb eller blåbär. Jag betvivlar inte att det säkert kan falla vissa personer i smaken, och jag kanske anses som tråkig. Men vissa saker är helt enkelt bäst i sitt original.
Med tanke på föregående inlägg så vill jag också passa på att gratulera Lisa & Patrik till deras nyfödda dotter. Där finns det säkert värme och kärlek.
Och baby kan vi gratulera på namnsdagen. Där vet jag att finns värme och kärlek. Nästan i överflöd, men det går ju inte.
Och på tal om original så finns det också saker som är minst lika bra som original. Jag tänker då närmst på tv4:as Så mycket bättre. Visserligen är det bättre än stjärnorna på slottet, men det var inte den jämförelsen jag menade. Jag syftade snarare på låtarna som framförts i nya versioner. På lördag tänker jag sitta bänkad och njuta av det sista avsnittet med Plura, Berghagen, Petra, Petter och de andra.
08XII10
Julen sägs ofta vara barnens tid, och nog kan det vara så. Idag tänkte jag bjuda er på en historia som än så länge är den enda jag fått skickat om bidrag, och den handlar om just barn och skapandet av en familj. Jag kan väl erkänna att jag känner extra för hela denna historien då det är min ena syster som skrivit, men jag tror även att det kan finnas många fler av er som berörs av den kärlek som finns här.
Ett barn är fött på denna dag…
Den 16 september föddes vår son. En tidig onsdagsmorgon blev jag och min man föräldrar.
Föräldrar till en liten pojke. En underbar liten pojke som kommit att vända upp och ner på vår
värld. Bokstavligt talat…
Vår son föddes på andra sidan jordklotet i ett för oss främmande land och av en för oss
främmande kvinna. En kvinna som vi aldrig träffat, aldrig känt, aldrig talat med, men som
med ens kom att bli en del av vår familj. En kvinna som gav vår son livet, men som överlät
till oss att lära honom leva det…
Först sex månader senare, i mitten av mars 2010, får jag och min man via ett telefonsamtal
reda på att vi har blivit föräldrar till vår son. I sex månader har vår son levt innan vi fått reda
på att han finns. Fast ändå har vi egentligen alltid vetat om honom. Han har funnits i våra
tankar, drömmar, samtal, tårar, skratt, kramar… Han har varit en del av oss sen långt tillbaka.
Nu är han äntligen här, varmt välkommen och efterlängtad.
Med ens får vi veta vad han heter, var han befinner sig och hur han ser ut. På ett litet foto
möter vi blicken i ett par mörka ögon tillhörande en liten pojke med mörk kalufs. Kärleken är
omedelbar. Vi tittar och tittar. Skrattar och gråter. Kramas och pussas. Med varandra och med
pojken på fotot.
Den kvällen firar vi genom att förstora upp fotot på datorn och låta lilla J, som han då hette,
vara med på bordet då vi äter middag… Plötsligt är vi en familj på tre. Plötsligt är vi mamma
och pappa.
I elva långa veckor får vi vänta och längta, tills vi en måndagsförmiddag, i mitten av maj får
telefonsamtalet om att det så är dags att resa till lilla J.
Fem dagar senare sitter vi på planet som ska ta oss tvärs över jorden till ett främmande land,
och samtidigt äntligen ta oss hem…
Nyfått barn
Du nyfådda barn i främmande land.
Nu sitter vi här med dig i vår famn.
Allt har du med dig. Allt ska du få.
Och solen den är ju densamma ändå.
Du nyfådda barn, vi undrar just nu:
Är vi som främlingar, vi och du?
Nej, dig har vi känt i en hel evighet.
Vi delar på nåt vis en hemlighet.
Vårt nyfådda barn, du börjar på nytt.
Din säng och ditt namn - allting har du bytt.
Men du är som solen, du är ju densamma,
och vi är din egen nyfådda pappa och mamma.
Britta Kignell, 2006
Om det är någon mer som känner att man har en historia att berätta så skicka ett mail till [email protected] så kanske du blir utvald.
07XII10
Jag har funderat lite under dagen kring vad som egentligen bäst kan symbolisera kärlek och värme, eftersom det på någotvís blivit mina ledord här. (Men om ni vill bidra med inlägg så känn er inte låsta av dessa ord). Det finns så många olika former av kärlek, och kanske ännu fler former som symboliserar värme. I vilket fall så har jag nu kommit fram till att bröllop måste vara ett av de tillfällen då värmen och kärleken är som starkast, och därför ska jag bjuda er på en liten bröllopsdikt.
Denna dikten skrev jag hösten 2006. Kort innan så hade jag själv varit på bröllop och jag minns mycket väl när jag skrev denna. Under denna tiden så bodde baby i Kristianstad och jag i Höör och vi förde ofta mer eller mindre långa konversationer via våra msn. Så även denna eftermiddag. Vad vi snackade om minns jag inte men efter ett tag så var baby tvungen att gå och handla, och där i min ensamhet skrev jag ner denna dikt medans jag väntade på hennes återkomst. Men tro nu inte att det alltid går så lätt att skriva, i synnerhet inte i dessa tider. Dikten finns även i en något annorlunda version men detta är orginalet som jag bjuder er på i lucka sju.
En viskning i vinden Orkestern den spelar
Ett rop ner i dalen Det dansas en vals
Det doftar av hinden Inget som felar
Det står folk uti salen Hon hänger runt din hals
Kostymer och slipsar Festen har lagt sig
En kvinna i vitt Folket har gått hem
Två ringar som glittrar Då säger hon till dig
En man talar fritt Jag älskar dig min vän!
Det är glädje i huset Nästa dag solen skiner
Speciellt hos de två En första dag på färden
Det dricks flitigt ur kruset Här finns inga sura miner
- Oh jag älskar dig så Kärleken förgyller världen
baby och jag innan bröllop i somras
06XII10
Jag känner att jag är lite dålig på att skapa den värme och kärlek som jag egentligen önskade att denna blogg skulle bestå av i dessa dagar. Jag har tyvärr inte riktigt haft tiden för att skapa de inlägg som jag skulle vilja. Har visserligen haft en ledig dag idag, med pepparkaksbak, men annars tar skolan en hel del tid nu. Har ännu en tenta om två veckor och en inlämningsuppgift som ska vara inlämnad bara dagar innan det, samt ännu en inlämingsuppgift som vi vill hinna så långt som möjligt på innan jullovet. Så jag hoppas ni kan ursäkta mig lite iaf.
Dagens lucka får bli så pass enkel att den bjuder på en bild från 1996 då jag fick vara tomte. Ska berätta lite mer längre fram om våra julaftnar och allt däromkring. Nu ska jag helt enkelt krypa ner i sängen.
05XII10
Det andra ljuset är tänt, så om man ser det på det viset är vi nu halvvägs till julafton. Men det är bara den 5:e lucköpnning så ännu ingen panik med julklappar.
Idag har det tillverkats pepperkaksdeg i denna bostad och imorgon ska det bli pepperkakor av det hela. Ännu ingen tryffel men det kommer nog det också. Vet förresten att jag är lite dålig på det där med bilder och sånt, ska försöka bättra mig.
Just nu faller snön sakta ner från himlen här utanför, och har så gjort sedan frukost, så därför känner jag att jag i dagens lucka helt enkelt bara måste få ge er Ulf Lundells Snön faller och vi med den. Skulle egentligen blivit något annat men det får komma i en annan lucka.
04XII10
Har iaf varit på julmarknad idag. Vet inte om jag kände någon extra julstämning efter det hela men lyckades iaf gör ett "fynd".
Något annat som glädjer är att jag fått ett första bidrag skickat till min mail. Detta kommer garanterat publiceras, ska bara bestämma mig för när. För övrigt är jag för trött nu för att åstadkomma något mer än såhär. Det får helt enkelt bli en väldigt tråkig lucka denna dag, den 4:e december 2010.
03XII10
Lucka nummer tre öppnar jag ganska sent, ni får helt enkelt vänja er vid att det kan bli lucköppning på lite olika tider i denna bloggen. Den anpassar sig liksom till mitt vanliga liv, och inte tvärtom som det verkar vara för en del.
Hur som helst. Mauro Scocco har på sin hemsida släppt en jullåt som alla kan lyssna på helt gratis. Ni hittar den här. Jag tycker att detta är en ganska enkel men ändå väldig fin sak. När så många andra artister släpper album som mest är "best of" med en eller två nya låtar om du har tur, så får vi här en enkel fin jullåt. Istället för att tvinga sina fans att betala några hundralappar för en skiva så är det vi som får något. Och visst är det så ibland, att det är roligare att ge än att få?
En annan liten rolig tanke som slog mig var följande: Tänk om några av våra största författare, förslagsvis 24 stycken, skulle gå samman och skriva en liten julsaga. Alla får en dag var och tvingas fortsätta där föregående författare avslutade sin saga. Sagan läggs ut på en hemsida på nätet där diverse sponsorer syns, och för varje besökare skänker sponsorerna en liten peng till ett visst ändamål, kanske till ett julbord för hemlösa?
Kom ihåg att vi alla kan göra nånting, men ingen kan göra allt...
02XII10
Andra luckan, eller dagen, i min kalender bjuder på ett litet recept på tryffel. Jag kan erkänna att jag är väldigt svag för allt som kan benämnas sötsaker, och julgodis är inget undantag. Följande recept hittades i en tidning för några dagar sedan och är fortfarande oprövat, men till helgen kanske det blir av. Om ni har möjligheten så kanske ni ställer er och bakar lite redan imorgon för att kunna bjuda någon när och kär på lite gott inför helgen.
200 g mörk choklad
100 g rumstempererat smör
1 ¾ dl florsocker
½ dl portvin
kakaopulver
Flingsalt
• Smält choklad till 35 grader
• Vispa smör och florsocker vitt. Häll i chokladen. Fortsätt vispa medan du sakta häller i portvinet.
• Spritsa upp i ischokladformar. Sikta över kakao
• strö över salt. Ställ svalt.
Om man inte har portvin kan man prova med arrac eller kanske pepparmintolja. Eller varför inte göra lite av varje för att få olika smaker. Bara fantasin sätter gränser. Och smaklökarna såklart.
01XII10
Flinga för flinga sakta faller snön
Isen har lagt sig på den blänkande sjön
Snötyngda granar förgyller detta år
Skimrar likt glittret i en ängels vackra hår
Lamporna står tända i ett vintervarmt hus
På trappen lyser ett litet vackert ljus
Barnen där inne leker med sina klappar
Längs stuprännan hänger vackra silvertappar
Varm glögg serveras med pepparkakor till
Knappt man får ner mer för all tidigare sill
Kanske det är inbillning men du är nog extra fin
Denna julaftonkväll med doft av stearin
