Ikväll tittade jag på Himlen kan vänta - ett år senare. När programet sändes för ett år sedan så fastnade jag snabbt för det. Fantastiska människor med otrolig livskraft och de visade en otrolig tro på framtiden, trots de mörka besked som läkare hade gett dem. Idag fick vi möta dem ett år efter och än en gång fick vi en inblick i deras livsöde. För er som missade det och gärna vill se det går det i repris 11/02 i SVT1, 12/02 i SVT24, 14/02 i SVT1 och 03/03 i SVT1.

Den stora nyheten har annars varit de två svenska soldater som igår dödades i Afghanistan. Sjävklart otroligt tragiskt och tankarna går till deras anhöriga. Debatten om huruvida vi borde ha soldater eller inte i Afghanistan har åter blossat upp, och ska detta kanske utveckla sig till en valfråga?

Att situationen i Afghanistan har förvärrats den sista tiden har väl mer eller mindre framgått via media. I November förra året inträffade en allvarlig olycka bl.a. Samtidigt vet soldaterna som åker ner vad det innebär. De gör en jäkla insats där nere och vi borde verkligen vara skyldiga att ge dem det skydd och det materiel de behöver. Helikoptrar har jag kunnat läsa om att de saknat länge bl.a.
 
Svenskarna har trots allt få dödade i Afghanistan i förhållande till de andra länderna. Kanske beror det på att deras område ses som lugnare. Kanske beror det på att de är bra tränade. Kanske beror det, vilket vissa hävdar, på ren tur. Oavsett vilket så tycker jag aldrig att vi borde få vänja oss vid att få hem våra soldater i kistor med den svenska flaggan på. När det plötsligt bara är ännu en, då har det gått för långt. Förhoppningsvis blir det aldrig så.