”Jag är femtiosex år nu, nyss var jag tolv. För inte så längesedan visste jag inte så mycket och var rädd för döden – döden och polisen. Höga höjder skrämmer mig fortfarande och att inte ha några pengar, annars vete fan om det är så mycket man behöver vara rädd för. På döden tänker jag om morgnarna, när jag röker dagens första cigarett, när lungorna känns som en gammal sliten, igentorkad dragspelsbälg som jag måste få att fungera ytterliggare en dag. Mig gör döden ingenting, visst vore det tråkigt att dö, men jag har levt så länge, så långsamt och så fort – för det mesta i ytterfilen – att det nästan skulle vara skönt att få vila ut riktigt ordentligt”

Plura, sångare i Eldkvarn, ger oss i boken Resa genom ensamheten- Svart blogg och Det ljuva livet en rad texter, minnen och tankar från sitt liv. Vi får delar av hans uppväxt skildrade för oss, turnerandet med Eldkvarn under 80-talet då droger och alkohol flödade, skapandet av albumet Svart blogg med mera.

De som lyssnat på Eldkvarns musik vet att Plura besitter en stor berättarbegåvning, men att skriva en bok är ändå något helt annat än att skriva låttexter. Trots det tycker jag att han lyckas även med bokformatet.

Det är en väldigt utlämnande bok. Han berättar väldigt öppet och ärligt om sig själv och saker han gjort, vilket även får till följd att han stundtals lämnar ut personer i sin närhet också. Givetvis på gott och ont. Men samtidigt finns det saker som inte nämns, antingen för att de fallit i glömska eller för att han förträngt just dessa minnen. En del berättelser upprepas ur olika perspektiv, men detta anser jag snarare vara något positivt än negativt.

Oavsett om man lyssnar på Eldkvarn eller inte så tycker jag detta är en fantastisk bok. Minnena rullar fram och det är känslosamt, uppriktigt och en mycket stark berättelse från en av de största svenska artisterna.

Fakta:
Förlag: Norstedts
Antal sidor: 400
Första meningen: Det här är mina minnen av det liv som blev mitt; barndomen och uppväxten i Norrköping, alla år på vägarna med Eldkvarn, skärvor, en del suddiga andra skarpare, en del så skarpa att de fortfarande gör ont.