Jag kan inte riktigt säga att jag är helt utvilad ännu men jag börjar iaf fungera normalt. SiESTA-festivalen rubbade hela min dygnsrytm, men roligt var det. Jag minns inte riktigt var jag slutade senast, men jag minns att jag sågade Håkan ganska hårt och jag är beredd att ta tillbaka lite av det. Jag hävdar fortfarande att han inte är världens bästa sångare, men när jag stod där framför scenen och såg vad han gjorde med alla dessa tusentals människor omkring mig, vilken stämning han skapade och den värme och kärlek som faktiskt strömmade ut från scenen i den mörka natten. Allt kändes så väldigt äkta och nu kan jag inte titeln på låtarna men det fanns stunder då det var mycket vackert. Så förlåt mig Håkan för mina tidigare tvivel.

En annan som inte är världens bästa sångare är Henrik Berggren (Broder Daniel) och hans musik är nog ännu mindre min stil än vad Håkan är. Men även Henrik hade magiska stunder, ensam på scen enbart akompanjerad av en trumpetare.

Ännu en gång har jag insett att musik ska upplevas live, och vad är då bättre än festival egentligen? Här kan man se några av sina favoriter men man har också möjlighet att upptäcka nya guldkorn.

Och angående mitt jobbande och körande på festivalen så blev det en del av det också. Lördagen började jag jobba ca kl 16 och var hemma söndagmorgon runt 05. Det var alltså en lång dag och jag körde runt Bob Hund ganska mycket men även en hel del andra artister som ville från festivalområdet till hotellet framåt småtimmarna. 

Dagen, nationaldag tillika, har spenderats i Åhus med familjen Johansson. Vi hade egentligen andra planer men det fina vädret gjorde att vi övergav dem och begav oss till kusten hade det härligt avslappnat, mysigt och kravlöst. Alltid lika roligt att få träffa lilla E.

Imorgon blir det första dagen på sommarjobbet och senare i veckan är det visning på lägenhet m.m. Jag hoppas dessutom kunna ta igen all förlorad sömn inatt, så ska faktiskt leta mig mot sängen inom en halvtimme. Hoppas jag iaf.